jadensmithtime

''Sätt dig'' sa han och drog ut stolen till mig. Jag gled ner på stolen. Han gick ut i köket men kom strax tillbaka med två tallrikar i handen.

''Macaroni and cheese?'' skrattade jag när han lade ner maten framför mig.

''Det är allt jag kan göra'' svarade han med ett flin.

''Precis vad jag ville ha''

Belles perspektiv

Gårdagen med Jaden hade varit underbar. Även fast det bara var macaroni and cheese var det nog en av det godaste måltider jag ätit här. Jag hade gått och lagt mig direkt när jag kom hem och pappa hade inte ens hunnit öppna munnen innan jag sov. Jag kravlade mig upp ur sängen även fast mina ögon bad mig för mer sömn. Jag bar gårdagens kläder och brydde mig inte om att byta än. Mitt rum luktade instängt och var otroligt varm så när jag öppnade dörren för att gå ut var det som att gå in i ett kylsystem. Jag hörde mamma och pappas röster från köket innan jag såg dem. Det satt som vanligt mitt emot varandra och drack kaffe. Det enda mamma åt till frukost nu för tiden. Hon hade visst bestämt sig för att gå ner flera kilon. LA dieten kallade hon det. Jag hällde upp ett glas apelsinjuice och slog mig ner bredvid pappa. Mamma harklade sig och jag såg henne titta menande på pappa. Pappa nickade och vände sig mot mig.

''Taylor ringde igår när du var borta'' sa han. Rösten avslöjade ingenting men jag kunde inte säga detsamma om mitt ansikte. Paniken forsade över mig i samma sekund han sagt Taylor. Jag svarade inte. De skulle inte tro på något jag sa just nu. Varje lögn skulle genomskådas och jag kunde inte riktigt handskas med sanningen. Pappa öppnade datorn som låg bredvid honom och satte den framför mig.

''Du har ljugit två gånger för mig. Varje gång har han varit inblandad.'' sa han skarpt sedan reste han sig upp och gick. Jag tittade för första gången upp och såg på skärmen. En bild på mig när jag steg ur taxin vid Jadens hus. Jag hörde dörren smällas igen. Om det skulle bli svårt att övertala pappa att acceptera Jaden förut, skulle det bli ännu svårare nu.

Jag hoppade in i duschen och försökte skrubba bort mina skuldkänslor med hjälp av schampo. Jag höjde värmen och hett vatten föll ner över min kropp.

''Belle'' ropade mamma utanför badrumsdörren.

''JA!'' skrek jag ilsket tillbaka. Vad behövde man göra för att få en stillsam stund i denna familj?

''Jag åker och letar efter din far'' och med de orden hörde jag ännu en dörr smällas igen. Jag stängde av vattnet och sträckte mig efter en handduk. Jag lindade in en handduk i håret och en annan runt kroppen. Jag tippade ut från badrummet till mitt rum och fram till garderoben. Jag hade skuldkänslor över att ha ljugit för min pappa, men vilken 13 åring gör inte det någon gång ibland? Jag bestämde mig för att överraska Jaden och strunta i pappas sura miner. Han tog säkert bilen till kafet några kvarter bort. Pappa brukar kalla det stället ''tänkarstället''. Han går dit varje gång han behöver fundera över något. Det var där jag satt innan jag bestämde mig för att faktiskt gå med på att koreografera.

Jag valde att slänga på mig den klänning jag fick av Jaden i New York. Snorde runt ett brunt bälte runt den vita klänningen så jag inte såg ut som en rak pinne. Sedan skuttade jag lätt ut mot dörren. Jag struntade i att låsa och började genast gå längst uppfarten, bussen gick en bit bort och om jag skyndade mig skulle jag hinna med den som gick om några minuter. Jag ökade takten och nådde vägen som ledde mig närmare bussen. Jag såg våran bil komma runt hörnet och jag möttes pappas blick. Skuldkänslor bubblade upp i mig igen men hann inte stanna länge innan en våg av andra känslor kom svällande över mig. Pappa stannade inte i korsningen utan var fast fokuserad på att åka mot mig. Bilen som kom i fullfart från höger i hög hastighet bromsade för att han kunde.

''PAPPA! NEJ!'' skrek jag samtidigt som mina ben började springa mot honom. Jag såg paniken i hans ögon. Men det var för sent.