0
Kapitel 2 - That swedish chick
jag har valt att inte ge Justins mormor och morfar något namn utan de kallas mormor och morfar. Så när det står de, så är det Justins morföräldrar.
‘Det ligger ett brev till dig borta’’ och nickade mot köksbordet. Jag gick fram och öppnade den och i låg en lapp:
Jag kan inte föda om dig, och bosätta dig någon annanstans. Men jag kan ta vad jag har och ge lite till dig. Justin
Jag tittade i kuvertet och där låg en flygbiljett. Tur och retur till Stratford.
Jag hade rent av suttit hela dagen i min soffa och väntat på att Justin skulle hämta upp mig så vi kunde åka iväg. I sex timmar satt jag där tills jag fick ett sms. Jag kommer inte kunna hämta upp dig och åka idag, fixat så att en vän hämtar dig på flygplatsen. Ses om några dagar. Justin
Men efter omständigheterna att hitta min gate, kommit på flyget och landat i Stratford. Man borde ju tycka att jag är super van, för jag flyger faktiskt ofta. Men under en timma lyckades jag gå in på damernas toalett och insisterat på att nummer 39 var min gate, som det visade sig inte var. För det flyget gick till San Francisco. Jag små skrattade för mig själv när jag gick längst Stratford flygplats.
Jag undrade vem Justin hade sänt för att hämta upp mig, jag önskade innerligt att det var hans morfar. Han var så lik Justin, därför var det så lätt att komma överens med honom. När jag kom ut ur flygplatsen såg jag som sagt Justins morfar stå och vänta på mig. Han fick ett stort leende när han såg mig och vinkade glatt.
'‘Jaden, härligt att se dig igen gossen. Det var alldeles för längesen.’’ ’‘Alldeles för längesen’’ sa jag medan han gav mig en kram. Vi småpratade lite innan vi kom fram till bilen som stod parkerad en bit bort. Jag har alltid beundrat hur han bara kan se mig som en vanlig människa och inte Jaden Smith, Will och Jadas son. Han plockade in min väska i bagaget och bad mig hoppa in där fram.
Vi satte oss ner och han startade motorn, när jag hörde någon harkla sig i baksätet. Jag vände mig och där satt en tjej. ’’Oj’’ sa Morfar ’‘Förlåt, detta är Belle’’. Jag räckte fram min hand och sa presenterade mig. På vägen hem förklarade han att Belle var en tjej från Sverige som bodde hos grannen som en utbytes student. ’’Vi hade vart och handlat innan’’ sa hon ursäktande. ’‘Det är för jobbigt att stor handla ensam och bära allting tillbaka sen’’. Hon försökte be om ursäkt för hon kände att hon trängde sig på. Så jag gav henne ett lätt ’‘Det är helt okej. Det är inte det enklaste att gå hem från affären med massa påsar fulla med mat. I would know, jag fick inte dessa från ingenting’’ sa jag och spände min armmuskel. Morfar och Belle brast ut i skratt. Det skrattet skulle jag inte glömma i första taget tänkte jag och jag kom på mig själv titta intensivt in i hennes ögon. Jag bröt ögonkontakten och tittade inte mer på henne under bilresan. Tur nog var bilresan inte så lång och vi kom snart fram till ett mysigt hus där Mormor stod och väntade.
Vi packade in mina saker och de visade mitt rum. ''Jag hoppas detta är okej, jag vet att det är mindre och inte alls det du är van vid men....’’sa Mormor ursäktande när vi gick in i mitt nya rum. ’‘Det är därför det är helt perfekt’’ sa jag ’‘jag tänkte bara packa upp, ta en snabb dusch och sedan gå och lägga mig. Det har vart en lång dag’’. Hon nickade och lämnade mig ifred. ’‘Det är klart du får det vet du, jag har sagt till han att han borde laga det för längesedan’’ hörde jag morfar säga nerifrån vardagsrummet. Jag struntade i det och fortsatte med att packa upp mina saker. Det var pinsamt hur mycket saker jag hade med mig. Jag skakade på huvudet åt min stora proppfulla väska och gick mot duschen. Jag gick in och låste efter mig.
Badrummet var stort för att vara ett badrum i ett sådant här litet hus. Jag tittade mot duschen och såg ett stort blått skynke för duschen. Till min förvåning såg jag även en kroppsprofil i skynket. Kroppen stod bakom skynket och torkade sig. Jag stod stel frusen när det slog mig att kroppen bakom skynket var Belle. Innan jag hann reagera stod hon utanför skynket och såg förskräckligt förvånad ut över att se mig där. Jag vet inte hur länge jag stod där i en trans över att se henne står där i vita underkläder och blött hår som slingrade sig ner längst hennes rygg. Jag skakade på huvudet för att väcka mig ur transen. Hon gick snabbt bakom skynket och tog på sig en morgonrock som hängde där bakom. Jag fick koncentrera mig hårt för att inte stå och stirra när hon kom tillbaka ut. ’’eh....förlåt...’’ var det enda jag fick ur mig. Hon log åt mig och sprang nästan ut ur badrummet och nästan smällde igen dörren efter sig. Jag stod stel frusen ännu en gång och bara tänkte på vad jag hade sett.
Jag visste bara en sak, jag skulle ligga klarvaken i natt som jag gjort det senaste nätterna. Men av en helt annan anledning.
‘Det ligger ett brev till dig borta’’ och nickade mot köksbordet. Jag gick fram och öppnade den och i låg en lapp:
Jag kan inte föda om dig, och bosätta dig någon annanstans. Men jag kan ta vad jag har och ge lite till dig. Justin
Jag tittade i kuvertet och där låg en flygbiljett. Tur och retur till Stratford.
Jag hade rent av suttit hela dagen i min soffa och väntat på att Justin skulle hämta upp mig så vi kunde åka iväg. I sex timmar satt jag där tills jag fick ett sms. Jag kommer inte kunna hämta upp dig och åka idag, fixat så att en vän hämtar dig på flygplatsen. Ses om några dagar. Justin
Men efter omständigheterna att hitta min gate, kommit på flyget och landat i Stratford. Man borde ju tycka att jag är super van, för jag flyger faktiskt ofta. Men under en timma lyckades jag gå in på damernas toalett och insisterat på att nummer 39 var min gate, som det visade sig inte var. För det flyget gick till San Francisco. Jag små skrattade för mig själv när jag gick längst Stratford flygplats.
Jag undrade vem Justin hade sänt för att hämta upp mig, jag önskade innerligt att det var hans morfar. Han var så lik Justin, därför var det så lätt att komma överens med honom. När jag kom ut ur flygplatsen såg jag som sagt Justins morfar stå och vänta på mig. Han fick ett stort leende när han såg mig och vinkade glatt.
'‘Jaden, härligt att se dig igen gossen. Det var alldeles för längesen.’’ ’‘Alldeles för längesen’’ sa jag medan han gav mig en kram. Vi småpratade lite innan vi kom fram till bilen som stod parkerad en bit bort. Jag har alltid beundrat hur han bara kan se mig som en vanlig människa och inte Jaden Smith, Will och Jadas son. Han plockade in min väska i bagaget och bad mig hoppa in där fram.
Vi satte oss ner och han startade motorn, när jag hörde någon harkla sig i baksätet. Jag vände mig och där satt en tjej. ’’Oj’’ sa Morfar ’‘Förlåt, detta är Belle’’. Jag räckte fram min hand och sa presenterade mig. På vägen hem förklarade han att Belle var en tjej från Sverige som bodde hos grannen som en utbytes student. ’’Vi hade vart och handlat innan’’ sa hon ursäktande. ’‘Det är för jobbigt att stor handla ensam och bära allting tillbaka sen’’. Hon försökte be om ursäkt för hon kände att hon trängde sig på. Så jag gav henne ett lätt ’‘Det är helt okej. Det är inte det enklaste att gå hem från affären med massa påsar fulla med mat. I would know, jag fick inte dessa från ingenting’’ sa jag och spände min armmuskel. Morfar och Belle brast ut i skratt. Det skrattet skulle jag inte glömma i första taget tänkte jag och jag kom på mig själv titta intensivt in i hennes ögon. Jag bröt ögonkontakten och tittade inte mer på henne under bilresan. Tur nog var bilresan inte så lång och vi kom snart fram till ett mysigt hus där Mormor stod och väntade.
Vi packade in mina saker och de visade mitt rum. ''Jag hoppas detta är okej, jag vet att det är mindre och inte alls det du är van vid men....’’sa Mormor ursäktande när vi gick in i mitt nya rum. ’‘Det är därför det är helt perfekt’’ sa jag ’‘jag tänkte bara packa upp, ta en snabb dusch och sedan gå och lägga mig. Det har vart en lång dag’’. Hon nickade och lämnade mig ifred. ’‘Det är klart du får det vet du, jag har sagt till han att han borde laga det för längesedan’’ hörde jag morfar säga nerifrån vardagsrummet. Jag struntade i det och fortsatte med att packa upp mina saker. Det var pinsamt hur mycket saker jag hade med mig. Jag skakade på huvudet åt min stora proppfulla väska och gick mot duschen. Jag gick in och låste efter mig.
Badrummet var stort för att vara ett badrum i ett sådant här litet hus. Jag tittade mot duschen och såg ett stort blått skynke för duschen. Till min förvåning såg jag även en kroppsprofil i skynket. Kroppen stod bakom skynket och torkade sig. Jag stod stel frusen när det slog mig att kroppen bakom skynket var Belle. Innan jag hann reagera stod hon utanför skynket och såg förskräckligt förvånad ut över att se mig där. Jag vet inte hur länge jag stod där i en trans över att se henne står där i vita underkläder och blött hår som slingrade sig ner längst hennes rygg. Jag skakade på huvudet för att väcka mig ur transen. Hon gick snabbt bakom skynket och tog på sig en morgonrock som hängde där bakom. Jag fick koncentrera mig hårt för att inte stå och stirra när hon kom tillbaka ut. ’’eh....förlåt...’’ var det enda jag fick ur mig. Hon log åt mig och sprang nästan ut ur badrummet och nästan smällde igen dörren efter sig. Jag stod stel frusen ännu en gång och bara tänkte på vad jag hade sett.
Jag visste bara en sak, jag skulle ligga klarvaken i natt som jag gjort det senaste nätterna. Men av en helt annan anledning.
