jadensmithtime

Jag ryckte åt mig täcket och la det över mig och Jaden gjorde detsamma. Justin stod vid dörren förvånad vad han hade öppnat dörren till. Han mumlade förlåt, smällde sedan igen dörren och stack.

På vägen tillbaka till mitt rum försökte jag desperat glömma vad jag hade sett när jag öppnade dörren till Belles rum. Att diskutera dansen rörelserna till Never say never verkade inte vara en bra idé när de höll på med sina egna rörelser. Jag visste inte vad jag hade gått in till, vad som hände innanför och ville helst inte veta heller. ''Justin’’ hörde jag en röst som väckte mig ur mina tankar. Framför mig såg jag Jada. ''Har du sett Jaden?’’. Om jag hade sett Jaden, jag har sett mer av Jaden de senaste minuten än jag ville. ’’eh, jag tror han gick upp till sitt rum’’ var det enda jag fick ur mig. Hon tittade på mig ’’Är allt okej med dig? Du ser omskakad ut. Jag nickade och tog upp min mobil. ''Följer du mig till hans rum?’’

Jag tittade på min mobilskärm som lyste Justin.


Träffade din mamma på vägen, du har en minut att ta dig till ditt rum. Helst med kläder.

Belle som satt bakom mig såg smset med och hon knuffade upp mig ur sängen. Jag drog på mig min tröja igen men stannade plötsligt upp när hon reste sig upp. Hennes bruna hår hängde ner längst hennes rygg som var kal utan hennes tröja. Hon vände sig om, hennes kinder blev röda och hon drog på sig sin tröja. ’’Gå’’ sa hon och jag gav henne en kyss på munnen och gick ut. Jag sprang till hissen och tryckte på 10. Jag var tacksam att Justin hade upphållt min mamma. Det var inte den sort situation jag ville förklara för henne. Jag öppnade dörren till mitt rum och till min förvåning var de inte där än. Precis efter jag stängt dörren och tagit av mig skorna knackade det på dörren och Justin och mamma klev in. ''Hej älskling’’ sa mamma och gav mig en puss på kinden. Jag tittade på Justin som skrattade åt mig. Jag slog till han lätt på axeln. '‘Tyst’’ skrattade jag. ’’Ni har en
radiointervju om några timmar’’ sa mamma och tittade på mig och Justin. Vi båda nickade och började prata om vad vi skulle säga. Mamma började gå mot dörren och innan hon stängde och gick ut sa hon. ''Och Jaden, ta med Belle på middag ikväll. Jag och pappa vill gärna träffa henne’’. Hon stängde dörren och gick. Justin tittade på mig. ''Måste du fråga?’’ sa jag och gick till min garderob för att ta fram nya kläder. ’’Så....’’ började Justin tveksamt. ''Gjorde ni det?’’. Jag kunde inte göra annat en skratta, det lät så frampressat. ''Nej’’ svarade jag. Jag såg på hela Justin att han väntade sig ett annat svar och jag önskade att jag hade ett annat svar att ge. ''Det var någon idiot som gick in i vårt rum mitt i allting’’. Justin började skratta. ''Vilken idiot’’. ’‘Nördig stil eller militärjackan?’’ frågade jag och höll upp glasögon och min militärjacka. Justin pekade till höger. ''Nördig it is!’’ sa jag och drog på mig mina kläder.


Det enda jag hatade med London var deras dialekt. Jag har aldrig riktigt klarat av den brittiska dialekten. Men när det frågade mig på radiointervjuen vad jag gillade minst med London var att det fanns så mycket Starbucks överallt att man omöjligt kunde hålla sig ifrån att köpa något. De hade fått alla att skratta. ''Men ni ska uppträda om några dagar’’ sa Jamie som var våran intervjuare. ’’Ja, det är det första stället på min världsturné och jag är super taggad’’ svarade Justin. ’’Du har inte bara tagit med dig Jaden utan också hans syster’’ fortsatte Jamie. ''Dom är ett paket’’ svarade Justin. ''Tyvärr’’. ’’Ha-ha’’ svarade jag åt min kompis skämt som Jamie tyckte var väldigt roligt.
Belles perspektiv
Jag satt tillsammans med Willow i hennes hotellrum och lyssnade på Justin och Jadens intervju. ’’Så vad får vi se på eran show? Några överraskningar?’’ frågade Jamie. ''Verkligen’’ hörde jag Justins röst. ’’Vi har några överraskningar och vi har feta nya dansrutiner’’. Jag fylldes med glädje inombords att Justins gillade mina koreografier. Willow skakade på huvudet bredvid mig. ''Vad är det?’’ frågade jag henne. Hon nickade mot radion. ’’Ja, Jaden. Hur var det med den där koreografen?’’. Willow visste innan han hade ställt frågan att det skulle komma. Vilket Jaden och Justin också visste. Inom mig kunde jag inte sluta undra varför Justin hade sagt som han sagt när han visste att denna frågan skulle komma. ’’Ja, det är riktigt bra koreografier’’ svarade Jaden oberört. Jag var tacksam över att jag inte satt där med dem. ’’Är hon din flickvän?’’ frågade Jamie rakt på sak. Plötsligt började min mobil ringa. Willow gjorde en gest att jag skulle gå ut ur rummet vilket jag gjorde. ''Hej?’’ svarade jag. ''Hej’’ hörde jag en bekant röst säga. Jag andades ut långsamt. ''Alexander’’.