jadensmithtime

Jag satte mig ner och slog på sätet framför mig och gav av mig ett gällt skri. Jag lutade mig mot fönstret då vi mötte motorvägen. Allt var förändrat. Allting var kaos utan Belle vid min sida. Jag kunde inte ens hålla inne min ilska. Jag blundade och hoppades att jag skulle vakna upp i en bättre värld. Där hon fanns. Där vi kunde vara tillsammans. Föralltid.

Jadens perspektiv

''Jaden'' ropade Jordyn från bilen. ''Skynda dig'' Jag stängde dörren till mitt hus, sprang fram till den svarta Range Rovern som stod parkerad på uppfarten och hoppade in. I bilen satt Jordyn i baksätet och Willow och Mateo i framsätet.

''Vart är Moises?'' frågade jag med blicken på Mateo. Han tittade på mig i backspegeln.

''Inspelning'' svarade han och vände blicken på vägen framför. Vi svängde upp på en annan uppfart en stund senare.

''Skulle vi inte till Universal Studios?'' frågade jag. ''Tror inte detta är rätt ställe, dude'' fortsatte jag. Han flinade. Jag tittade på huset och med en gång kom jag på vem detta gigantiska hus tillhörde. Hon gick ut genom dörren och vinden fattade tag i hennes lockiga hår. Hon log stort mot bilen även fast hon inte såg in. Hon sprang fram och öppnade bildörren bredvid mig och hoppade in. Hennes leende blev större och hon tittade djupt in i mina ögon. ''Hej Jaden'' flinade hon. ''Madison''

Belles perspektiv

''Två choklad med grädde och marshmallows tack'' sa jag till kassörskan.

''50 kronor tack'' svarade hon. Jag gav henne mina pengar. Hon slog in det i kassan och gick sedan iväg. Jag tittade ut över det cafét och fann Nathalie sittandes vid bordet längst in. Överallt satt folk och värmde sig ifrån kylan utanför. Kassörskan kom med våra koppar och jag gick och satte mig bredvid Nathalie.

''Bästa chokladen i stan'' stönade hon och tog en klunk. ''Också varmaste chokladen i stan'' halv skrek hon medan hon hängde ut med den brända tungan. Jag brast ut i skratt och gömde mitt ansikte i mina händer. När jag tog bort händerna fann jag Nathalie stirrande på mig.

''Vad?'' Hennes blick undersökte mig.

''Det var första gången sen du kom hem jag hört dig skratta'' svarade hon. Jag tittade på henne med ett snett leende och tog sedan en klunk av chokladen.

''Belle?'' hörde jag en röst bakom mig. Jag vände mig om och bländades av de leende jag möttes av.

''Alexander''